Återigen var det dags att träda in i Scandic Hotel Stars arena för att bevittna ytterligare en Decembercup. Så fort man kommer in i entrén får man tillbaka många minnen från alla Decembercuper man sett det senaste decenniet. Doften, känslan och människorna tar en tillbaka. Det är något speciellt med tävlingen i Lund som ger mig gåshud. Kanske är det för att jag själv tävlat här, sett många kompisar tävla här och för att jag är hemmastadd i Lund. Det sker nästintill ett fenomen varje år det är dags för denna tävling, folk svunna från förr återvänder alltid hit. En mötesplats för alla som någon gång blivit bitna av ”The Iron Bug”. Hörde att Hulken var på plats, men han missade jag..fanns några till jag tror jag missat, så kan det gå, får hålla ögonen mer öppna nästa december för dom återvänder alltid. Fick en del frågor om Vasaloppet från människorna jag träffade, det innebär att dom läser Athletics blogg och kanske rent av min!
Det var roligt med många deltagare från Athletic Team, det gick ju faktiskt väldigt bra också. Att Susanne knep overallen var häftigt och att Rosie blev tvåa i byggningen som hon inte ens tänkt ställa upp i! Samson trea och Dennis tvåa i korta respektive långa fitnessklassen! En annan rolig sak jag reflekterade över var att första gången jag såg Andreas Persson på Decembercupen var han en prispallsbärande parvel och nu tog han overallsegern och fick Nisses vandringspris och alltihop. Tiden har gått och muskler har byggts..mycket muskler!
Janne Malmqvist hade återvänt som speaker. Kul såklart, men han drog aldrig sitt klassiska skämt om vilket djur som har rövhålet på ryggen, däremot trakasserade han de tävlande som vanligt. Jäkligt grymt att fråga om Lund ligger vid havet till en som gått på diet i flera månader, men också jäkligt kul =), likaså att fråga om publiken kände igen Samson från TV.
Kunde ju inte heller låta bli att notera att Janne hade dragit på sig en röd CCCP-Tshirt med väldigt korta ärmar på förbedömningen. Hans klubbor var större än vanligt. Hmm..vad har han i sikte mån tro?
Jag hade önskat fler deltagare på tävlingen, det var lite tunt i år, 2 gubbar i –100 och 1 gubbe i +100. Malou var ensam junior bland damerna och i –70 fick Baki också tävla mot sig själv i finalen eftersom hans motståndare Georg ”Fever” Hällstorp höll på att stupa på förbedömningen. Det måste finnas fler som kan vara med! Kanske kunde det ha varit lite mer show i poseringsprogrammen överlag. Själv gillade jag Liselotte Larssons kattdjursposering, häftig och ovanlig. Har man gått på diet i flera månader så kan man också sätta ihop ett program som inte bara består av krabbor och dubbla biccar!
När vi var på väg ut ur lokalen hörde jag Arne Perssons avlägsna röst fråga min bror ”Varför var inte din brorsa med?” Ja..klart att Arne undrar, han vill ju alltid att man ska vara med på DC. Ska sanningen fram så blev jag jäkligt sugen på att återvända till scenen. Visst är det skönt att sitta på sin mjuka stol och käka en bar, men det kliar i kroppen..det kliar i kroppen!!
Det var roligt med många deltagare från Athletic Team, det gick ju faktiskt väldigt bra också. Att Susanne knep overallen var häftigt och att Rosie blev tvåa i byggningen som hon inte ens tänkt ställa upp i! Samson trea och Dennis tvåa i korta respektive långa fitnessklassen! En annan rolig sak jag reflekterade över var att första gången jag såg Andreas Persson på Decembercupen var han en prispallsbärande parvel och nu tog han overallsegern och fick Nisses vandringspris och alltihop. Tiden har gått och muskler har byggts..mycket muskler!
Janne Malmqvist hade återvänt som speaker. Kul såklart, men han drog aldrig sitt klassiska skämt om vilket djur som har rövhålet på ryggen, däremot trakasserade han de tävlande som vanligt. Jäkligt grymt att fråga om Lund ligger vid havet till en som gått på diet i flera månader, men också jäkligt kul =), likaså att fråga om publiken kände igen Samson från TV.
Kunde ju inte heller låta bli att notera att Janne hade dragit på sig en röd CCCP-Tshirt med väldigt korta ärmar på förbedömningen. Hans klubbor var större än vanligt. Hmm..vad har han i sikte mån tro?
Jag hade önskat fler deltagare på tävlingen, det var lite tunt i år, 2 gubbar i –100 och 1 gubbe i +100. Malou var ensam junior bland damerna och i –70 fick Baki också tävla mot sig själv i finalen eftersom hans motståndare Georg ”Fever” Hällstorp höll på att stupa på förbedömningen. Det måste finnas fler som kan vara med! Kanske kunde det ha varit lite mer show i poseringsprogrammen överlag. Själv gillade jag Liselotte Larssons kattdjursposering, häftig och ovanlig. Har man gått på diet i flera månader så kan man också sätta ihop ett program som inte bara består av krabbor och dubbla biccar!
När vi var på väg ut ur lokalen hörde jag Arne Perssons avlägsna röst fråga min bror ”Varför var inte din brorsa med?” Ja..klart att Arne undrar, han vill ju alltid att man ska vara med på DC. Ska sanningen fram så blev jag jäkligt sugen på att återvända till scenen. Visst är det skönt att sitta på sin mjuka stol och käka en bar, men det kliar i kroppen..det kliar i kroppen!!
Text: Kalvin
Foto: Mats
Foto: Mats
MER BILDER HÄR ( Daniel Nordström ) >>>>>>>>
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar